Vattnet i kranen rekorddyrt – det här beror det på

Trosa kommuns husägare betalar mest i Sverige för sitt vatten och avlopp. Den största höjningen av VA-taxan skedde förra året. Hur blev det så?

Den här texten publicerades ursprungligen den 11 juni 2024, i ÖSP nr 23/24. Texten uppdaterades och återpublicerades den 14 november 2025.

Trosa kommun har Sveriges högsta VA-taxa 2025, enligt Svensk Vattens årliga ranking. Frågan har varit en het potatis sedan den rekordstora höjningen förra sommaren och lär fortsätta vara på tapeten när vi nu snart går in i ett nytt valår.

VA-taxan var egentligen inte med på dagordningen när kommunfullmäktige hölls i Skärborgarnas hus på onsdagskvällen den 11 november. Men eftersom delårsbokslutet diskuterades, dök den ändå upp.

– Tyvärr är vi nummer 1 när det gäller VA-kostnader. Men den förstaplatsen kommer vi att bli av med rätt snart. Det finns en VA-skuld som är enorm i Sverige och de flesta kommunerna har skjutit den frågan framför sig alldeles för länge, sa Bengt-Eric Sandström, gruppledare för Liberalerna, från talarstolen.

Han fick medhåll av Anders Tholerud, gruppledare för Kristdemokraterna.

– Fram till 2040 kommer Sveriges kommuners samlade VA-skuld vara på 560 miljarder kronor. De flesta anläggningarna byggdes på 60-talet och kommunerna måste lägga runt 30 miljarder per år på att lösa de utmaningar som det innebär. I det arbetet ligger vi först – och därför ligger vi just nu sist i rankingen. Men de andra kommer att gå om oss, sa Tholerud.

Oppositionsrådet Magnus Johansson (S) var mer kritisk.

– Det är sant att alla kommuner har en skuld. Men vi har också en stor skuld. Hur många meter ledning är utbytt, egentligen? Det VET vi inte, sa han.

39 procent

Spola tillbaka 1,5 år. VA-taxan i Trosa kommun höjdes tre gånger under 2023 och i juli 2024 väntar en ny, rekordstor, höjning med 39 procent. Den innebär att en villafamilj med genomsnittlig vattenförbrukning måste betala över 7000 kronor mer varje år. VA-taxan har nu höjts med sammanlagt 130 procent på fem år.

Kerstin Tibbling är produktionschef för kultur, fritid, teknik och service i Trosa kommun.

Vad är huvudskälen till att ni, efter att ha höjt taxan flera gånger, nu höjer den med ytterligare 39 procent?

– Det handlar framför allt om att kommunens infrastruktur kring vatten och avlopp nått sin livslängd. Den byggdes på 60- och 70-talet och behöver förnyas på en mängd olika sätt. Det tydligaste exemplet är överföringsledningen till Himmerfjärdsverket, som kommunfullmäktige beslutade om för några år sedan, där kostnaderna kommer nu de kommande åren. Utöver själva infrastrukturen har vi under de två senaste åren haft underskott i vår budget och när det gäller VA-kollektivet måste det underskottet balanseras upp inom tre år, enligt lag. Sedan har vi också ett tydligare underlag nu, där vi har sammanställt de kända kostnader som väntar framöver. Nu när vi gjort den resan och har tydligare kalkyler och prognoser, är en 39-procentig ökning det vi landat i, säger Kerstin.

Hade de kalkylerna varit svåra att göra i ett tidigare skede?

– Ja, det skulle jag säga. Förutsättningarna har också förändrats kraftigt längs vägen. Vi ska inte sticka under stol med att det som skett de senaste åren – pandemi, krig, inflation kopplat till omvärldsläget, höjda räntor – har skapat väsentligt ökade kostnader. Asfalten när vi ska lägga om rör är ett av många exempel – allt kostar betydligt mer. Vi hade inte kunnat se det här för fem år sedan, inte för fyra år sedan heller, knappt för två år sedan.

Hade det gått att hitta andra lösningar, som inte slagit så hårt och direkt i folks plånböcker?

– Nja, det är många kostnader som kommer nu, som också måste täckas upp nu och inte senare längre fram. En sådan är det befintliga reningsverket i Trosa, där vi varit tvungna att göra flera åtgärder för att uppfylla de höga utsläppskrav som numera ställs för att få förlängt tillstånd. Samtidigt ska reningsverket stängas så fort vi kopplar upp oss mot Himmerfjärdsverket 2027 eller 2028 och den dagen får vi, enligt redovisningsprincipen, inte ha kvar några kostnader alls för det gamla verket.

– Sedan handlar det om att säkerställa dricksvattnet på sikt och att få till en långsiktig, robust VA-infrastruktur. Vår miljöpåverkan kommer att minska väsentligt när vi kan ansluta till Himmerfjärdsverket. Det är ett av Sveriges modernaste reningsverk, där vattenkvaliteten efter rening blir oerhörd god. Det är en viktig miljöaspekt, när det handlar om att förbättra förutsättningarna i Östersjön.

”Det ÄR en stor höjning”

Även om många är miljömedvetna idag, kanske inte så många villaägare och lägenhetsinnehavare jublar över just den detaljen och tänker ”åh, vad bra, jag spräcker gärna min privatekonomi för att Östersjön ska må bättre om tio år”…

– Det förstår jag. Det ÄR en stor höjning, det är vi medvetna om. Elkostnaderna har blivit högre, maten dyrare, räntorna har gått upp. Jag har väldigt stor förståelse för att höjningen blir kännbar för de allra flesta. Och jag vill försäkra folk om att det inte är något vi gör utan att verkligen ha tittat på frågan ordentligt. Samtidigt är det här ingen blixt från klar himmel, för den som hängt med. Absolut, omvärldsläget har gjort att kostnaderna dragit iväg mer än vi kunnat räkna med, men att VA-avgifterna skulle öka kraftigt visste vi så fort politiken fattade beslut om den nya överföringsledningen. Att bygga ett nytt eget reningsverk hade dock inneburit ännu högre kostnader, både i nutid och på sikt. Och höjda VA-kostnader är inte unikt för Trosa på något vis, utan något alla svenska kommuner måste förhålla sig till. Vi vet att en del kommuner ligger långt efter oss i dessa frågor. Trosa kommun kommer att ligga i framkant när det kommer till att modernisera infrastrukturen för vatten och avlopp.

Så det handlar om att dra av plåstret snabbt genom en rekordstor höjning nu, istället för att dra av det långsamt och få högre ökningar totalt sett framöver?

– Vi behöver ha en budget i balans redan nu, återställa underskottet från tidigare år samt säkerställa att budgeten är tillräcklig för de kommande årens nödvändiga åtgärder. På sikt kommer det här att gagna Trosaborna. Vi får en mer robust och säker drift.

Hade ni kunnat vara mer förutseende och kommit med tydligare information till medborgarna tidigare, så att de varit mer förberedda på att det där plåstret skulle dras av?

– Kanske. I den bästa av världar hade vi suttit på bättre information i ett tidigare skede och delat med oss av den. Samtidigt HAR vi försökt nå ut i olika forum, bland annat med den vattentjänstplan som vi tog fram. Men det är alltid svårt med information och kommunikation när inget är nära skarpt läge. Reaktionerna brukar komma först när saker närmar sig att bli verklighet. Men vi kommer att komma ut med mer information framöver, om vad vi gör och vad folk faktiskt får för sin VA-taxa.

Socialdemokraterna reserverar sig mot beslutet om den 39-procentiga ökningen och har kommit med ett eget förslag. Vad säger du om det förslaget?

– Jag har sett siffrorna, men inte sett resonemangen bakom exakt i detalj och hur förslaget är uppbyggt. Det ena jag förstått är att de vill använda skattemedel i sin modell och det är inte de förutsättningarna vi haft i uppdrag att räkna på. Vi har räknat utifrån att avgiftskollektivet ska ta hela kostnaden och att skattekollektivet inte ska blandas in.

– Det andra jag förstått är att de har dragit ner rejält på underhållsbudgeten. Jag har jättesvårt att se hur det skulle vara möjligt. Det skulle verkligen påverka driften. Vi har nästan 35 mil ledningsnät att ta hand om och det händer saker hela tiden i det nätet, men även i våra verk och pumpstationer. Att ta bort ett antal miljoner ur budgeten för det redan nu under andra halvan av 2024 … jag vet inte hur det skulle gå till.

Förstår delar av kritiken

Oppositionsrådet Magnus Johansson (S) riktar skarp kritik mot att runt 20 miljoner kronor varje år går till oförutsedda kostnader samtidigt som det inte finns en långsiktig underhållsplan. Han hävdar att upphandlade entreprenörer, med Trotab i spetsen, kostar alldeles för mycket i löpande kostnader och att ni inte har koll på var alla pengarna går. Hur ser du på den kritiken? Har ni tillräckligt bra koll?

– Där har jag inte samma syn som Magnus. Vi vet var pengarna går. Han sätter likhetstecken mellan det han kallar för oförutsedda kostnader och den rörliga delen av vårt avtal med våra entreprenörer, bland annat Trotab. Det är inte samma sak. En stor del av den rörliga delen är inte oförutsedd, utan sådana saker vi på tekniska enheten säkerställer blir åtgärdade tillsammans med våra entreprenörer.

Kan du ge något exempel?

– Det rörliga kan till exempel vara att vi planerar för att byta ut ledningsnätet på vissa platser och att de bytena sedan sker på ett planerat sätt. Sedan finns det givetvis oförutsedda kostnader också, som läckor till exempel – men det är inte i närheten av hela summan för den rörliga totalkostnaden.

När det gäller kritiken mot att ni inte har en tillräckligt långsiktig underhållsplan?

– Där kan jag hålla med Magnus – vi ser också att vi kan bli bättre på att jobba med det långsiktiga underhållsarbetet i nära dialog med verksamheten inom gata, för att på sikt minska de akuta jobben, men man ska vara medveten om att det behövs resurser för det arbetet också. Vi har informerat teknik- och servicenämnden om att vi har för avsikt att jobba med mer långsiktiga underhållsplaner.

Enligt oppositionsrådet visar den ekonomiska planen på ett överskott om 4,7 miljoner redan år 2025 och toppar på 9,7 miljoner 2029. Varför så pass stora överskott i kalkylen? Är det nödvändigt?

– Vi måste komma ihåg att det är en prognos utifrån de kända förutsättningar vi har idag. Vi kommer att revidera kalkylen löpande i samband med våra ekonomiska uppföljningar och uppdatera om/när förutsättningarna förändras. I närtid behöver vi dock hantera underskott och ha en ekonomi i balans. I dessa tider med ekonomisk osäkerhet är det svårt att förutse ekonomin så långt fram som 2029.

Vill du läsa mer?

Du hittar hela numret som texten ursprungligen var med i HÄR. Där fanns även följande två artiklar med:

Kommunstyrelsens ordförande Daniel Portnoff (M): ”Viktigaste satsningen”

Oppositionsrådet Magnus Johansson (S): ”Helt orimligt”

FAKTA Så många kronor per år handlar det om

• Höjningen av VA-taxan berör dem som tillhör det så kallade avgiftskollektivet. Det innefattar alla som använder kommunalt vatten: permanenta villaägare, fritidshusägare och företag.
• Kommunens räkneexempel utgår från det man kallar Typhus A, ett friliggande enbostadshus med en tomtyta på 800 kvadratmeter och en vattenförbrukning på 150 kubikmeter – eller 150 000 liter – vatten per år. I det exemplet innebär en 39-procentig ökning av VA-taxan en kostnadsökning på 7 067 kronor per år.
• Många familjer använder dock betydligt mer än 150 000 liter och kommer följaktligen att få en saftigare höjning. Lasse Ejeklint är klimatcoach på Vattenfall. Han säger så här på Vattenfalls hemsida:
• ”Vattenförbrukningen i en villa styrs framför allt av hur många som ingår i hushållet. En familj på två vuxna och två barn använder omkring 150–200 kubikmeter vatten per år.”

FAKTA Det som ligger bakom

• Trosa kommun ska till stor del reparera eller helt ersätta de investeringar som gjordes i vatten och avlopp för runt 60 år sedan med nya moderna lösningar. Den nuvarande infrastrukturen är för gammal, helt enkelt.
• Tillväxten i Trosa har varit hög på senare år, stundtals högst i Sverige, vilket skapat ett betydligt hårdare tryck.
• Samtidigt har miljökraven skruvats upp betänkligt.
• VA-investeringarna kostade Trosa kommun mellan 2 och 3 miljoner kronor i snitt per år mellan 1992 och 2013. De senaste tio åren har snittkostnaden varit 26,5 miljoner kronor per år.
• Den största pågående investeringen är överföringsledningen till Himmerfjärdsverket (Syvab). Men det finns fler investeringar som kostar: ovidkommande vatten, ledningsnät, ventiler, renovering av vattentorn (både i Vagnhärad och Trosa), byte till digitala vattenmätare, skyddsföreskrifter för vattentäkt och även ny vattentäkt på sikt.
• Det som kostar när det gäller löpande underhåll är läckor på ledningsnätet och haverier på de olika befintliga verken.
• Utgifterna ska inte finansieras med skattemedel, utan ska tas från avgiftskollektivet.
• Minusresultat kopplade till VA måste balanseras upp inom tre år. Även ett större positivt resultat ska balanseras inom samma tidsram.