Viktigare än någonsin
Vi lever i en paradox. Gymkedjor blomstrar och löpartävlingar slår nya rekord. Samtidigt är stillasittande bland unga ett ständigt växande problem. Få personer blir då viktigare än idrottsläraren. Vi har pratat med tre av dem.
Elisabeth Sundström
Eneskolan (Järna), årskurs 1-9
Vad innebär det att vara idrottslärare?
– Det är ett stort ansvar, framför allt i dag. Klimatet har förändrats rätt mycket de senaste 10-15 år. Barn rör sig mycket mindre och är mer stillasittande, tonåringar sitter i princip bara med sina mobiler. Vi här på Eneskolan har tagit hjälp av Martin Lossman, tidigare idrottslärare som jobbar med skolor utifrån tanken att fysik aktivitet förbättrar både hälsa och inlärning. Han har tagit inspiration från skolan Naperville high school i Chicago och omvandlat sättet de tänker på där så att det passar i Sverige. De har bland annat pulspass på 15-20 minuter varje morgon innan mattelektioner och har sett klart förbättrade resultat som följd.
Som jag förstår det har ni en del nyskapande idéer. Berätta!
– Vi idrottslärare har en egen Youtubekanal, där vi uppmanar eleverna att ta korta pauser och röra på sig på olika roliga sätt. Vi kallar dessa pauser för ”brain breaks” och vi lägger ut dem först och främst till våra teoretiska kolleger, för att de ska ta en paus i klassrumsarbetet. Därför behöver inte våra kollegor planera in dessa själva. Brain breaks ökar kreativiteten, koncentrationen och elevernas fokusering i de olika ämnena. Tanken är att eleverna ska prestera bättre, men också orka med skoldagen lättare. Till exempel hade vi ett klipp om att flossa, som vi gjorde ihop med Tony Irving.
Hur ser det ut på skolgården?
– Vi har satt upp flera olika stationer, där eleverna kan utmana sina kompisar på rasterna. Några av stationerna är Mästarnas Mästare-inspirerade, bland annat. Sedan har vi armgång, där eleverna får se hur långt de klarar att ta sig. Vi har också så kallade trivselledare, två-tre elever från varje klass (från årskurs 3 till 9) som ordnar lekar och spel på rasterna. Elever, lärare (behöver inte vara idrottslärare) och fritidspedagoger går kontinuerliga kurser i detta. Organisationen som driver detta heter Trivselledarna och finns på många skolor i Sverige. Det är ett bra sätt att få ut elever på rasterna och ett bra sätt att bygga relationer.
Hur ser ni på digitala verktyg?
– Vi försöker få med de digitala verktygen i idrotten, i stället för att säga stopp. Till exempel har de fått ha med sig sina egna telefoner när de orienterat och kört så kallad ”turf hunt”. Sedan får de låna surfplattor, som de får filma varandras rörelser med. Då kan de bedöma själv vad de gör rätt och vad de gör fel i rörelserna, titta tillsammans och analysera. Just nu är vi inne på dans, där de får filma sina egna dansprogram. Då blir det lättare att slipa på detaljerna.
Behövs det mer idrott och hälsa på schemat?
– Ja. Men det kommer. Det ska ju utökas med 100 timmar från och med nästa läsår. 500 timmar ska bli 600 timmar, har staten bestämt. Det är fortfarande inte helt spikat hur mycket tid som kommer att läggas till i varje årskurs. Vi har både låg-, mellan- och högstadie här på skolan, och enligt oss är det på högstadiet som de rör på sig allra minst. Det är bland de eleverna som det behövs göras insatser, de yngre barnen rör fortfarande på sig mer naturligt under raster och fritid.
Carolina Gustafsson
Fornbyskolan (Vagnhärad), årskurs 1-6
Vad innebär det att vara idrottslärare?
– Vi ska bedriva idrott- och hälsoundervisning i skolan. Vi ska lägga grunden för en hälsosam livsstil. Det är ämnen som ger kunskap för livet: hur kroppen fungerar, varför vi mår bra av att röra på oss, hur det fungerar med kost. Dessutom lär vi ut rent livsviktiga kunskaper: simning, livräddning i vatten, hjärt- och lungräddning, hur man ska agera när någon sätter i halsen eller får hjärtstopp.
Vad måste ett läsår i idrott och hälsa innehålla?
– Vi utgår från läroplanen och kursplanen när vi lägger upp terminerna. Vi har sex områden: grovmotorik och rörelse, hälsa och livsstil, simning, orientering, dans och friluftsliv. Sedan ska vi vara inomhus och utomhus under alla årstider. Det är det som är så roligt med det här jobbet, att det hela tiden är variation.
Vilken betydelse har ni när det gäller barns syn på idrott och hälsa?
– Jag tänker att vi har stor betydelse. Det är vårt ansvar att alla elever får positiva upplevelser på idrottslektionerna. Det ska handla om rörelseglädje och att få en bredd på aktiviteterna, så att man fångar eleverna någonstans längs vägen. Jag hoppas att jag bidrar till att fler vill röra på sig även på fritiden, ända in i vuxenlivet.
Varför är det viktigt?
– Barn och ungdomar är mer stillasittande i dag, det vet vi genom forskning. Vi konkurrerar med dataspel och mobilskärmar. Många elever har idrotten i skolan som det enda fysiska de håller på med. Då blir vår roll självklart viktig.
Hur ser det ut på rasterna?
– Många spelar fotboll, leker och sådant. Jag vet att vissa klasser även jobbar aktivt med att ha aktiviteter på rasterna, där det ofta kan vara elever som håller i aktiviteten, till exempel en specifik lek. Sedan förra året har vi ny gård, som tillhör både Fornby och Hedeby. Parkour-banan är fin, den har jag använt i idrottsundervisningen.
Niclas Bernhardsson
Frejaskolan (Gnesta), årskurs 3-6
Vad innebär det att vara idrottslärare?
– Det är en komplex fråga. Det handlar om att lotsa in eleverna på en hälsofrämjande väg, att de får upptäcka att det är bra att röra på sig. För mig, som idrottar mycket och till och med har ett eget sportföretag vid sidan av, är det här också ett intresse. Jag får hålla på med det jag tycker är roligt … och det tror jag smittar av sig på barnen.
Hur ser du på din betydelse för elevernas inställning till hälsa och träning?
– Jag försöker göra lektionerna så roliga som möjligt, för att de ska tycka att det är kul med idrott och hälsa, samtidigt som lektionerna givetvis måste följa läroplanen. Utöver det försöker jag föregå med gott exempel, kanske berätta lite om mina egna idrottsäventyr ibland för att inspirera.
Finns det specifika utmaningar som kanske inte fanns för 15-20 år sedan?
– Dagens ungdom är mer stillasittande, det är ingen hemlighet. Just det här med rörelse varenda dag är något som vi trycker på. Frejaskolan är generellt mycket positiv till rörelse. Skolbyggnaderna i sig är placerade väldigt strategiskt på en hög höjd. Det är suverän gratisträning för många barn som bor här.
Hur ser det ut på rasterna?
– Jag tycker att det är mycket spontanidrott på skolan, så även om stillasittande är ett problem, ska vi inte måla upp en helt nattsvart bild. Många av barnen rör på sig varenda rast, egentligen är det bara spöregn som hindrar vissa av dem. Fotbollsplanen är oftast full, de leker kull, klättrar i klätterställning. Det finns även en rastbod där man får låna prylar, som hopprep och pingisgrejer till exempel.