Varmt väder kräver kreativitet

BJÖRNLUNDA/LAXNE. Torka, bränder och superhetta. Det är nödår i Sverige, men bara för vissa. De som drabbas får hitta nya sätt att klara sig när vädret löper amok.

Den som odlar blommor eller grönsaker har alltid behövt stödvattna och där är kanske beredskapen lite större – och arealen som ska vattnas mindre än för den som odlar spannmål eller skog.

– Det går inte utan dammar, konstaterar Einar Sjödahl, som driver Björnlunda växthus tillsammans med sin fru Anita.

Att vistas längre stunder inne i växthuset är inte att tänka på. Det är flämtande hett och har så varit i flera veckor. Einar går upp och vattnar vid fem på morgonen. Då går det fortfarande att jobba.

Att lagra regnvatten i dammar och bassänger är relativt vanligt i Sydeuropa, medan Einar var tidigt ute i Sverige med sitt system som leder regnvattnet till dammarna och sedan in i växthusen. 

Vattendjupet i dammarna är nere på en meter men snart är blomsäsongen slut.

Tidig skörd ställer till det

– Vår säsong kommer normalt i gång andra veckan i augusti, säger Malin Schreiber på Peterslunds Eko Odling.

I år är skörden tidig. Plötsligt finns det hundra kilo squash i veckan medan konsumenterna fortfarande är ute och badar och dessutom har grillförbud.

Tomaterna packas och säljs i butiker, men hundra kilo färsk squash är svårare att bli av med. Malin tänker testa att mjölksyra squashen i stället. Får man mycket på en gång måste man vara kreativ.

Att mjölksyra grönsaker gör att man har ett sortiment också på vintern, när det mesta av odlandet ligger nere.

Under morgonen har man skördat vitlök och ett långbord är fyllt med knubbiga lökar.

Luften flimrar av värmen. Leran har spruckit i dikena som kantar Peterslunds odlingar.

Inne i det forna (och svala) mjölkrummet skalas det vitlök och förbereds för mjölksyrning.

– Vi försöker att inte jobba ute så mycket när det är som varmast. Ogräsrensningen släpar efter så klart. Vattning gör att också ogräset växer.

Peterslund har egen brunn och även dammar som fylls med sjövatten, för att sen ledas vidare till odlingarna.

Redan förra året var det vattenkris i Sverige och då passade Malin och Martin på att köpa ett stort parti brandslangar från Nyköpings kommun.

Kanske berodde fjolårets torka på klimatförändringarna. Det var bäst att vara förberedd på flera torrsomrar, tänkte Malin.

De som bor nära sjöar har naturligtvis en fördel, säger hon.

Går inte att undvika vattning

Det går att jobba för att få bättre jordstruktur med baljväxter mellan skördarna. Bra jordar håller vattnet bättre men vattningen går inte att komma ifrån om man vill kunna skörda bra grönsaker.

På Peterslund vattnar man på kvällarna. Ofta måste man vänta till efter klockan sju, när vinden har mojnat och vattnet blir jämnt fördelat. Sen ska vattningen pågå under fyra timmar.

Det blir sena kvällar, sju dagar i veckan.

Påhittighet ett krav i värmen

På gården Övre Skottvång strejkade plötsligt den livsnödvändiga pumpen. Pelle Hultkvist fick hålla på och meka flera gånger innan vattnet kom.

Småbönder måste vara påhittiga. Pelle har byggt i ordning ett munstycke och monterat på tankvagnen så att det även går att spruta vatten i skogen.

I hagen står kor och kalvar i närheten av badkaret med vatten. Även här är det mesta av gräset kort och brunt. 

– Jag hade kvar 99 stycken gamla rundbalar som jag stödfodrar med, säger Pelle.

– Halmen som skulle varit strö i år får bli back up-foder.

Han har inte sått någon havre alls i år, bara gräs. Fortfarande finns en förhoppning att det kanske ska gå att skörda en gång till.

Om regnet kommer.

Bönder får hjälp via Facebook

Pelle har varit ute och slagit gräs till Foderhjälpen, en ny grupp på Facebook som hjälper djurägare att hitta mat. Där förmedlar man foder som redan har skördats eller möjligheten att skörda på någon annans betesmark.

Gräs från bland annat Engelska Parken i Åkers Styckebruk blir hästfoder.

Att ”tillverka” bra djurfoder kan annars vara mer komplicerat än vad gemene man föreställer sig.

– Överblivna gräsplättar är mest nödfoder.

Djuren överlever men mjölkkor mjölkar mindre, kalvar växer långsammare och alla djur får mindre energi. Men Foderhjälpen är bra när den fungerar.

Övre Skottvångs kor och damm i ena hagen.

”Man glömmer att det är ett skört system”

De stora rundbalarna som syns ute på fälten måste ha lite fukt i sig för att bli bra. Eftersom många småbönder inte har egna rundbalspressar får de ställa sig i kö för en inhyrd maskin. När den kommer kan den rätta fuktighetskvoten redan vara passerad.

Gammaldags höbalar går bättre. Då ska gräset vara så torrt att det är dött innan man samlar upp det och pressar till fyrkantiga balar. En normal sommar finns inte tillräckligt många dagar utan regn för att gräset ska torka medan 2018 i stället saknar fukt till rundbalarna.

För hundra år sedan hade 2018 varit ett nödår, ett svältår.

– Nu är det bara bönderna som får ta risken. Man glömmer att det är ett så skört system. Vad händer om många länder drabbas samtidigt? undrar Malin Schreiber.

Av | 2018-08-07T10:27:22+00:00 augusti 2018|Ekonomi, Miljö, Samhälle|

Om författaren:

Lämna en kommentar