TrosaGuiden: Kolla in ett par av smultronställena i Västerljung

Kyrkskolans gula del byggdes 1906. Elin Lindqvist gick på skolan som barn och har även jobbat där i vuxen ålder. Numera är hon SFI-lärare i Gnesta.

Klipp från ”Gläntan” i Västerljung:

Vi låtsas att du får ansvaret för att göra en reklamfilm som ska marknadsföra Västerljung. Vad måste den innehålla?

– Den skulle innehålla skrattande barn i ”Gläntan”, som ligger bland kullarna i början av skogen vid Hammarbyvägen. Skrattande barn bland blåsippor. Korvgrillningsdoft.

– Just Gläntan är central för mig. Jag cyklade BMX där som barn, timme ut och timme in, upp och ner. Luktade på liljekonvaljer på ena sidan och hundskit på andra. Jag älskar fortfarande Gläntan. På vintern är vi ofta där med familjen. Uteklassrummet ligger där bakom också. Allt är så fint! När man går in i skogen känns det som att gå in i Narnia. En slags sagoverklighet.

Om du får välja en plats att tipsa om till turister, vilken blir det?

– Det är svårt att välja. Gläntan är en plats, så klart. Men även alla vackra sjöar, till exempel Rensjön och skogen omkring den. Det är jättevackert!

– Närheten till havet och alla vackra delar av Sörmlandsleden. Västerljung är så mycket mer än bara ”city”…

– Sedan får man inte missa gänget på Hillesta. Knutte, Karin och Pelle med flera. De gör ett jättejobb med allt från ”exotiska” grönsaker och självplock av jordgubbar om somrarna.

Hur var det att växa upp i Västerljung?

– Det är väl egentligen det finaste ett barn kan få växa upp i. Innan jag började skolan, gick jag hos dagmamma. Jag minns hela barndomen som en lång lek. Vi lekte, lekte, åt dagmammans nybakade bröd – och lekte lite till. Vi spelade fotboll på Norrbyvallen, och det var en fantastisk sammanhållning i hela idrottsföreningen. Vi gick på ”gårn” på Sockenstugans nedervåning.

– Tiden på Kyrkskolan har jag väldigt fina minnen av. De som gick på Kyrkskolan var väldigt trygga i att de blev sedda och att alla barn, oavsett ålder, tog hand om varandra. Så är det fortfarande, upplever jag. Jag har fyra barn och mina två småkillar går här i Västerljung. Händer något dem kommer det alltid fram äldre barn i 4-5-6:an och frågar om de kan hjälpa till med något eller om det gick bra.

Så Västerljung är sig likt?

– Jag är över 40 år nu och ser saker på ett annat sätt. Allt kan inte vara guld och gröna skogar. Men min grundkänsla är fortfarande densamma, att det är en fantastisk plats för barn att växa upp på. Jag vill att mina barn ska gå på Kyrkskolan, där jag vet att de bemöts på ett kärleksfullt sätt, får komma ut i naturen och sjunga i kyrkan.

Är Västerljungs kyrka viktig för dig?

– Jag har spenderat många, många timmar med musik där, då jag började sjunga i kör redan i unga år. Kyrkan är för mig kompisskap, akustik, doft och trygghet. Så den är viktig för mig, ja, men nästan inte alls av religiösa skäl.

Har du bott i Västerljung hela livet?

– Nej. Jag bodde i Stockholm i tio år efter gymnasiet. Jag flyttade tillbaka när jag fick barn.

Varför?

– Jag ville ha närhet till skogen och till min familj, som fortfarande finns här. Jag ville också åt det lilla formatet – där alla hälsar på alla och känner sig trygga – men samtidigt ha nära till flera större städer. Det är ett optimalt sätt att bo på. Inte minst om man som jag bor utanför ”Västerljung city” och är helt sin egen.

Är det något från förr som du saknar?

– Gårn, fotbollen, kör… Det finns tyvärr inte längre särskilt mycket organiserad verksamhet för ungdomarna.

– Samtidigt finns det flera eldsjälar som verkligen brinner för att göra Västerljung till en ännu roligare plats. Personer som gör skidspår, spolar isen eller håller uteklassrummet fint. Det finns många som bryr sig.

Är det något som tillkommit som är extra bra?

– Qlan-planen! Den blev verkligen ett lyft för Kyrkskolans skolgård.

Klipp från Rensjön utanför Västerljung: