Trosa kommun satsar miljoner på ån

MILJÖ Situationen i Trosaån är svår för den akut utrotningshotade ålen och många andra arter. Nu startar kommunen ett stort projekt för att åtgärda problemen.

Kvarnen i Trosa. Husby kvarndamm nedanför Hulo, Nygårdsdammen och Mölna bro i Vagnhärad. De fyra hindrena förstör vandringen mellan insjön Sillen och Öster­sjön.

– Dammarna sätter stopp. Fisken kommer inte förbi. Det gör att i princip ingen havsöring kan komma upp i ån och då kan den inte föröka sig. Ålens yngel, som kommer från lekområdet i Sargassohavet, kommer inte till boplatserna uppe i ån och sjösystemet och kan då inte bli vuxna könsmogna ålar. Olika fiskarter har olika krav på när och varför de vill vandra eller sprida sig, och hur långt, men alla har en sak gemensamt: de måste röra på sig för att överleva som art, säger Marianne Haage, vikarierande kommunekolog i Trosa.

Och det går inte i dag?

– Precis. Tidigare har Trosa kommun gjort fisktrappor, men de fungerar inte alls. Det är egentligen samma problem i hela Sverige, där människan har tänkt att ”det här borde funka för fisk”. Men fiskarna håller inte med. Nu har man förstått att man måste jobba med metoder som lockar fiskarna, till exempel strömt vatten.

Vad händer med fisken som inte klarar sig förbi hindren?

– Det är svårt att uttala sig om vad som händer mer exakt med varje enskild art, då det skiljer sig på individnivå och i sådana fall måste studeras mer noga. Men generellt får de antingen försöka leva någon annanstans eller så klarar de sig inte och kan inte föröka sig. Så en sådan här satsning har stor påverkan på hur många fiskar och arter som kan trivas i vår å.

Trosa kommun tar i med hårdhandskarna för att få bukt med problemen. Flera miljoner kronor läggs på satsningen.

”Extrabäck” vid Trosa kvarn

Vid kvarnbyggnaden i Trosa är huvudmålet att bygga ett inlöp på norra sidan. Det blir som en lång ränna bredvid den nuvarande ån, som en extrabäck om man så vill. Vattnet i rännan ska vara strömt, då fiskarna som förflyttar sig vill simma motströms.

– Vi kan ha naturlig botten i inlöpet så att det även blir en levnadsmiljö för flera arter – insekter, fiskar och kanske till och med kräftor kan bo i den nya extramiljön, säger Marianne.

När det gäller Husby park och Nygårdsdammen vill man delvis riva dammarna.

– Bara delvis, för att inte äventyra hela strukturen och inte förändra vattenflödet för mycket. En utrivning av det slaget är också det bästa för fiskarna, för då är det bara raka spåret framåt för dem. De flesta Vagnhäradsbor kommer nog inte att se någon större skillnad i slutänden.

Den gamla trappan i betong i Husby park gör ingen fisk glad, inte minst nu när det är extremt lågt vatten.

I fallet Mölna bro – eller Alby bro som vissa säger – rör det sig troligtvis om en upptröskling, där nivån på botten höjs nedströms dammen för att minska fallhöjden men samtidigt bevara dammens funktion.

Tänker på rasrisken

Efter det omfattande raset i Vagnhärad för drygt 20 år sedan, tas det extra hänsyn till rasrisken. Dammsäkerheten ska undersökas. Arkeologiska undersökningar kan vara aktuella. Tillståndsprocesser ska till. Det kommer att dröja några år innan hela projektet gått i mål.

– Vi har precis kommit i gång. En av de första sakerna vi kommer att göra är att bjuda in till samråd för alla berörda parter, både folk som bor längs de här områdena och intresseorganisationer. Alla ska ges chansen att tycka till, säger Marianne.

Redan upphandlat

Kartläggning och utredning är redan upphandlat. Före­taget Sweco ansvarar för förstudier, samråd, tillståndsprocess samt själva projekteringen inför byggnationen. Byggnationen kommer sedan att upphandlas separat.

Av | 2018-10-22T13:15:51+00:00 oktober 2018|Miljö|

Om författaren:

Lämna en kommentar