Runturen – din app till Trosas runor

TROSA. Här får du ett annorlunda utflyktstips för en fin sommardag. Varför inte känna lite på historiens vingslag i Trosatrakten? Packa en utflyktskorg och ladda ner appen Runturen – din guide till Trosas runstenar och runskrifter!

Arbetet med appen hade pågått ett tag när Trosa kommun fick ögonen på den.

– Vi har ett uppdrag att bland annat främja det lokala kulturarvet, berättar Sara Fältskog Eldros, kultur- och föreningschef i Trosa kommun.

För det ändamålet finns en arbetsgrupp som diskuterar frågor som vad kulturarvet är, hur det ska främjas och vad man vill visa upp.

– Vi har en ambition att både utbilda och visa upp vårt lokala kulturarv – sådant vi kan vara stolta över.

I det arbetet kom man att få upp ögonen för appen Runturen.

– Det var ett pågående arbete som hade startats av arkeolog Anette Färjare och bolaget Eldrun, berättar Sara. Vi tyckte det var ett jättebra initiativ och bestämde oss för att vara med och utveckla appen.

Runstenar och runskrifter

När appen nu har släppts i sin första version omfattar den ett 20-tal runstenar och runskrifter inom Trosa kommun.

– Den visar några olika saker, berättar Bertil Svensson från forn- och medeltidsföreningen Aradis. Först och främst en karta över var fornminnena befinner sig.

Man kan klicka på symbolerna och får då upp mer information om var och en av runstenarna eller runskrifterna.

– Dels får man en skriven text med en modern svensk version av inskriften, fortsätter Bertil Svensson. Dels kan man skrolla ner på bilden och få inskriften uppläst – på fornnordiska och på modern svenska.

”A reste sten…”

Många runstenar är ganska enahanda i den information de för fram.

– De bygger ofta på det enkla konceptet ”A reste sten efter B”, säger Bertil Svensson. Ibland anges vem som har ristat och i mer dramatiska fall står det några ord om ödet för den person som stenen hyllar – ofta att han har dött i strid någonstans.

I Trosa finns några exempel på de senare fallen – bland annat stenen vid Fredriksdal, som förmäler att Gudlev ”ändades österut i krigstjänst”.

– Runstenar påverkas av tidens tand, säger Bertil Svensson. Några är väldigt fina, medan andra än näst intill oläsliga.

Ett problem är Riksantikvarieämbetets hårda regler som omgärdar runstenar och runinskrifter.

– Man måste hålla efter frostskador, mossa och liknande och fylla i inskriften, säger Bertil. Men det är hårt styrt och omgärdat av stränga regler.

Ett exempel på situationen är de fenomenala hällristningar som hittades vid Lånesta naturreservat i Vagnhärad häromåret. Av en slump framträdde några ristningar i öppen dag på en klipphäll. Men man vet med stor sannolikhet att det finns betydligt fler ristningar under mossan intill – ristningar som man inte har tillåtelse att ta fram.

Skåängsstenen

Ett av de finaste exemplaren i trakten är Skåängsstenen längs väg 500 mellan Vagnhärad och Gnesta. Den står precis intill infarten till Sund och Wappersta och är en lite annorlunda runsten.

– Den är fint bevarad och ett typexempel på den här typen av monument som ställdes på platser där många förbipasserande kunde se dem, säger Bertil Svensson.

Men just den här stenen har en lite annorlunda historia.

– Den är rest minst tre gånger, säger Bertil. 

– Den är ursprungligen den näst äldsta stenen i området, fortsätter han. Den har en ristning i mitten skriven med fornrunor som innehöll 24 tecken. Den ristningen är från 500-talet och är lite tvetydig: Antingen säger den namnen Harje och Ljug eller så säger den Härljug…

Oavsett vilket så återanvändes den 500 år senare.

– Då hittade några som hette Skamhals och Olöv stenen och lät göra en ristning med de nyare runorna, berättar Bertil. Och då hade också kristendomen kommit till trakten, för inskriptionen lyder: ” Skamhals och Olöv de lät göra dessa märken efter Sven, sin fader. Gud hjälpe hans själ”.

Den första stenen restes alltså på 500-talet. På 1000-talet lät Skamhals och Olöv rista nya runor och reste den igen. Och på 1820-talet hittades den nedsjunken i en leråker och restes på sin nuvarande plats.

Hoppas att skolor ska vilja använda appen

Många av fornminnena i Runturen är lättillgängliga och står i nära anslutning till vägar, så man behöver inte gå igenom några svåra strapatser i naturen för att nå dem.

– Vi hoppas att många ska använda sig av appen, inte minst våra kommunala verksamheter som skolor, förskolor och SFI, säger Sara Fältskog Eldros. Trosa Turist­center kommer också att informera om den till besökare.

Över sommaren ska man nu utvärdera hur appen fungerar och hur den har använts. Men sedan kan det finnas utrymme för en vidare utveckling.

– Vi har inte hunnit så långt i diskussionerna, men visst går det att utveckla appen ytterligare, säger Sara. Det skulle kunna röra sig om både att lägga till översättningar till fler språk och att utöka antalet fornminnen.

Än så länge är det dock alldeles tillräckligt för att göra en annorlunda och spännande dagstur tillbaka i historien.

Av | 2018-06-18T10:23:32+00:00 juni 2018|Kultur, Samhälle|

Om författaren:

Lämna en kommentar