Blodbadets kvinnliga huvudroll i ny pjäs – i Vagnhärad
Visste du att en av den svenska historiens mest berömda kvinnor ligger begraven i Vagnhärad? Kristina Gyllenstierna var en av huvudfigurerna under Sveriges kanske allra viktigaste – och blodigaste – tid. Nu får hon nytt liv.
”Mot tyrannen stån opp” kommer att spelas i Trosa lands kyrka. Det är också här, i kryptan under S:ta Annas kapell, som Kristina Gyllenstierna ligger begraven.
Nästa år är det 500 år sedan Stockholms blodbad. Strax under 100 personer avrättades på order av den nykrönte kungen Kristian II, som efteråt fick smeknamnet Kristian Tyrann i Sverige.
Blodbadet har flera likheter med ”The Red Wedding”, avsnittet mot slutet av den tredje säsongen av ”Game of Thrones”, som tog tv-serien från att vara en av världens största till att vara den största. George RR Martin, som skrivit böckerna tv-serien baseras på, har aldrig nämnt just Stockholms blodbad som inspirationskälla, men många historieintresserade fans har dragit den slutsatsen själva.
En snarlik dramaturgi finns där. Och mitt i all den dramatiken stod Kristina Gyllenstierna. Hon hade ett halvår tidigare tagit över försvaret av Stockholm från sin avlidne man Sten Sture den yngre och framgångsrikt hållit ut i fyra månader mot Kristian Tyranns danska trupper. Trots utlovad amnesti, dömdes många ur den svenska adeln till döden för kätteri, bland annat Kristinas bröder Erik och Eskil.
Gustav Vasa fruktade henne
När hennes systerson Gustav Vasa tog över den svenska tronen hamnade Kristina återigen i absolut närhet till maktens centrum, inte alltid på Gustavs goda sida.
– Hon överlevde allt. Fanns det någon enda människa som Gustav Vasa var rädd för, var det Kristina Gyllenstierna, säger Vibeke Nielsen.
Hon filar just nu för fullt på manuset till ”Mot tyrannen stån opp”. Det blir en intim föreställning med endast två skådespelare, där Vibeke både regisserar och spelar huvudrollen.
– Allt blir i monologform. Att göra ett jättespel i en kyrka skulle bli alldeles för teatralt. Vi har inte samma världsbild i dag som de hade då, men vi har samma känslor, samma ångest och glädjeämnen. Det bästa sättet att få oss att förstå är att berätta utifrån människans känslor.
Bodde på nuvarande Tureholm
Pjäsen kommer att spelas i Trosa lands kyrka och bland annat visas för alla kommunens niondeklassare. Efter att den har satts upp i Vagnhärad går den på turné till andra församlingar.
– Jag kom i kontakt med Vibeke i mars förra året, då hon presenterade idén att skriva en pjäs om Kristina. För mig lät det som ett nytt och spännande sätt att lyfta fram Trosabygdens kulturella och historiska arv. Jag var också väldigt tilltalad av tanken på att sätta fokus på en av bygdens mest intressanta personer, som tyvärr inte är så välkänd som hon förtjänar att vara, säger Sara Fältskog Eldros, kultur- och föreningschef i Trosa kommun.
Vad är det som är spännande med Kristina Gyllenstierna?
– Det finns många aspekter av hennes historia som spelar in i vårt beslut att satsa på en pjäs om henne – en av dem är att det så klart är 500 år sedan Stockholms blodbad, vilket kommer att uppmärksammas på många håll i landet. En annan är att vi vill försöka levandegöra detta historiska skede ur en kvinnas perspektiv – en kvinna som trots sin börd och sin position i kampen om regeringsmakten också upplevde stora umbäranden. Sedan har vi lokalanknytningen som en stark bidragande faktor.
Kristina ägde och bodde på Geddeholm, som i dag heter Tureholm, precis utanför Trosa tätort. Hon ligger dessutom begravd i kryptan under S:ta Annas kapell intill Trosa lands kyrka, därav valet av kyrkan som scen.
Jakt efter makt – precis som i dag
Vibeke Nielsen har gjort research under två års tid. Hon har tagit författare och historiker till sin hjälp. Så sent som i förra veckan träffade hon biskop Johan Dalman och pratade om Sveriges reformation och religionens ytterst viktiga roll under Kristina Gyllenstiernas levnadsår.
I slutändan är det makt allt handlar om. Det fenomenet behöver man inte läsa ”Game of Thrones” för att komma i kontakt med.
– Tiden där i början av 1500-talet har en tydlig koppling till hur man i dag krigar i religionens namn på många håll i världen. Det är tronen man vill ha – och det har inget med gud att göra. Vilka är det som hamnar i kläm, då som nu? Jo, kvinnor, barn och unga män, säger Vibeke Nielsen.
Det är ännu inte spikat exakt när pjäsen har premiär. Men det blir nästa år.
