Ny stadsel med upp till 900 bostäder kan växa fram – medan kalkbrotten försvinner

Det här är den första skissen på hur mark­ägaren till kalkbrottsområdet i Vagnhärad vill att den helt nya stadsdelen ska se ut. Utöver 600–900 bostäder är det tänkt att bli 500–800 nya arbetsplatser i form av kontor och hantverkslokaler. Illustration: Barkman o Barkman Idé Utveckling

Foto: Barkman o Barkman Idé Utveckling

Vi måste börja med ett förtydligande: det handlar om just planer. Tisdagen den 22 september har Trosa kommuns samhällsbyggnadsnämnd möte. Där förväntas politikerna säga ja till att ett plan­arbete för området kan påbörjas på riktigt. Parallellt drar i sådana fall en miljö­prövning igång.

De två processerna kan ta ett par år. Såväl djur som järnväg kan alltså sätta stopp innan Kalkbrottsbyn hunnit bli mer än skisser på ett ritbord.

Men går allt i lås som markägaren Trosa Vagnhärads Mark hoppas på, vilket inte är helt orimligt att tro, kan en detaljplan godkännas – och ett väldigt intressant, men långsiktigt, byggarbete ta vid.

Kalkbrotten fylls igen – tar flera år

”Kalkbrottet”, som platsen kort och gott heter i folkmun, är ett inhägnat område mellan Fänsåker och Kalkbruksvägen. Innanför staketen finns tre kalkbrott, två av dem stora, fyllda med kristallklart vatten. Området används sparsamt till industriverksamhet och någon gång ibland till godkända dyk­övningar. Men mest är det känt för att vara en plats, både förr och nu, som yngre människor smiter till för att bada – trots förbud.

– Ostlänken och det tänkta resecentrumet är givetvis orsaken till att vi skissar på det här området. Men oavsett järnvägen är det synd att den här vackra platsen är inhägnad och otillgänglig. Markägaren vill öppna upp, både för bebyggelse och friluftsliv, säger Erik Barkman.

Han är planarkitekt och anlitad som konsult av Trosa Vagnhärads Mark. Ingen annan har bättre koll på idéerna för området.

– Det första som måste göras är att fylla igen de två stora ”sjöarna”. Det är väldigt djupa schakt, på 40–50 meter, där hälften är vatten. Tanken är att fylla igen med rena jordmassor och sprängt berg som hämtas från arbetet med Ostlänken och kanske även från tunnelarbeten i Stockholm. Det tar minst fem år att fylla upp dem. Och sedan några år till för allt att sätta sig, så att vi vågar använda de ytorna.

600–900 bostäder

Därmed inte sagt att det tar så många år att börja bygga. De två stora brotten är nämligen tänkta att bli framtida parker (ett par små bitar av vattnet kan eventuellt behållas som dammar, för att ta vara på historien kring platsen), medan huskroppar ska resa sig runt omkring.

– Det är ganska måttfull skala i bebyggelsen, där de flesta hus vi tänkt oss är i två och tre våningar. Vi har också små inslag av punkthus, eller stadsvillor, på upp till fem våningar. Kalkbrottsbyn rymmer möjligheter till mellan 600 och 900 bostäder.

Det handlar om stadsbyggnad snarare än ett enskilt bostadsområde.

– I skissen har vi med både förskola och seniorboende. Vi har även en torgbildning, där det går att få in vissa butiker och serviceenheter. För att skydda ”byn” har vi lagt ett band av företagsfastigheter både mot järnvägen och mot Kalkbruks­vägen. I de fastigheterna är det tänkt att bli arbetsplatser, för till exempel industri och olika hantverk. Bostäder är inte det lämpligaste där, på grund av buller.

Lång tid: ”Vi pratar om 2030 någonstans”

Tidsperspektivet är så klart långt. Politiska prioriteringar på riksnivå kan ändras, Ostlänken kan försenas.

– Rullar allt på som det ska är vi bra samstämda med byggnationen av Ostlänken. Vi pratar om att vara färdiga runt 2030 någonstans, säger Erik Barkman.

Trosas kommunalråd Daniel Portnoff (M) trycker också på att arbetet med Kalkbrottsbyn är i ett ytterst tidigt skede.

– Samtidigt tycker jag att det är väldigt glädjande att vi har en markägare som ser den fantastiska potentialen i Vagnhärad generellt och det här området i synnerhet. Det hade varit jobbigare för oss som kommun att försöka utveckla Vagnhärad om det här området inte haft en sådan markägare, säger Daniel Portnoff.